SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att Kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007.

Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krävs för att arbeta som sport managerInnehåll:Sport Management är ett förhållandevis outforskat område i Sverige. Därmed är det inte alldeles självklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som därmed blir av central roll i studien är idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner är viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka kvalifikationer som krävs på idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställningen av personal inom äldreomsorgen går tillväga samt vilka personer söker enhetscheferna. För att klargöra syftet har vi använt oss av två frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder enhetschefen för att hitta lämpliga personer, samt vilka kvalifikationer söker enhetscheferna hos de personer som ska anställas?Vår studie baseras på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer inom äldreomsorgen. Det resultat som efter bearbetning och analys framkommit har vi valt att redovisa i olika kategorier.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att visa det eventuella motsta?nd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med la?gre yrkesexpertis a?n sina ansta?llda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bo?r ha och vad det a?r som go?r att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap. Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motsta?nd som kan finnas med att ha en icke la?kare som chef, inte existerade i de fall vi underso?kte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bo?r ha a?r egenskaper som att vara personlig, omta?nksam, att styra med hja?rtat, lyssna pa? sina medarbetare, besitta kompetens och a?r inte vara ra?dda fo?r att ta beslut och agera da? det kra?vs. .

Uppsatsen tar avstamp i undersökningen av ståndpunkter från LO, TCO och Svenskt Näringsliv kring lagen om anställningsskydd och kompetens i relation till dagens arbetsmarknad och arbetsbristsituationer på företag. Utifrån en bakgrund av globalisering, stegrad internationell konkurrens samt arbetsmarknadens ökade krav på kompetens och flexibilitet utmanas välfärdssystemet och den arbetsreglering som kännetecknat och format Sverige.Uppsatsen frågar sig vad de olika parterna LO, TCO och Svenskt Näringsliv lägger i begreppet kompetens när de pratar om LAS och denna lag tar hänsyn till kompetens vid uppsägningar på grund av arbetsbrist i företag och i så fall hur.Slutsatser är att parterna verkar ha särdeles olika syn på hur begreppet kompetens i relation till LAS skall definieras och tillämpas. LO och TCO rör sig bort från det kompetensbegrepp som belyser resultaten i studien och framtonar mer tillräckliga kvalifikationer och allmänna yrkeskunskaper. Svenskt Näringsliv begreppsliggör mer kompetens som något som kan sättas i relation till personliga egenskaper. Detta kan bero på att de representerar olika grupper på arbetsmarknaden och att man företräder olika intressen och kanske även olika ideologier.En annan slutsats är att LO och TCO tycker att lagen om anställningsskydd tar hänsyn till kompetens vid arbetsbristsituationer på företag genom turordningsreglernas tillräckliga kvalifikationer och branschanpassade avtal.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Abstrakt:Denna uppsats är en kvalitativ studie med kritisk realism som vetenskapligt perspektiv och där syftet är att få en djupare förståelse för rekrytering och förstå på vilka grunder rekryteraren fattar beslut om den arbetssökandes lämplighet. Frågeställningarna lyder; Hur ser företagens rekryteringsprocess ut? Och på vilka grunder fattar rekryteraren beslut om den arbetssökandes lämplighet? För att besvara frågeställningarna har sju semistrukturerade intervjuer med rekryterare genomförts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Bourdieus kapitalteori och Giddens struktureringsteori. Slutsatserna blev att annonsen har betydelse i rekryteringsprocessen genom att den attraherar lämpliga sökande.

Denna studie undersöker vilka kvalifikationer som värderas vid internrekrytering hos polismyndigheten. Studien undersöker varför en viss kandidat rekryteras samt hur själva rekryteringsprocessen går till. En utvärdering av organisationskulturen får också stor plats i studien då det tidigare är känt att just polismyndigheten präglas av en stark kultur. Vi undersöker om och hur kulturella aspekter påverkar organisationen och också rekryteringen. För att genomföra denna undersökning har empiriskt material samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Sammanfattning Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare. Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.

Idag pågår debatter i samhället kring den late och oansvarige 90-talisten som bara vill ha kul på jobbet. En förklaring som ges är att 90-talisterna är den curlade generationen som är vana att få problemen undansopade av sina föräldrar. Dessutom antyder forskning att dagens ungdomar inte har tillräcklig kunskap om vad som krävs av dem på arbetsmarknaden idag (Gabric & McFadden, 2001). Forskningen har även visat att de kvalifikationer som efterfrågas mest bland arbetsgivare också brister i uppvisandet hos nyutexaminerade studenter som anställs (Hesketh, 2000). Kvalifikationerna som funnits var de mest eftertraktade arbetsmoral, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation och teamwork (Gabric & McFadden, 2001:56; Carnevale & Smith, 2013:493; Bennett, 2002:465; Hesketh, 2000:253).

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga.Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen.